Under tiden vill jag understryka en grej som relaterar rådande läget på arbetsmarknaden i landet. De tjejer/kvinnor som har kandidatexamen där ute, som är yrkesverksamma, nöjda med sin lön och tror att de flesta kvinnor har det lika bra, ställ er för det första några frågor: 1. "Finns en uttalad jämställdhetspolicy på din arbetsplats? 2. Har du tittat dig omkring på din arbetsplats och undersökt om samtliga manliga respektive kvinnliga anställda har samma lön för samma slags arbetsinsats? 3. Finns det tecken på att du överarbetar och/eller kanske överpresterar för samma lön? (Våga kolla och försök utvärdera) 4. Finns det på din arbetsplats flera manliga anställda som arbetar i mindre utsträckning men får lika hög eller högre lön och tror du det är motiverat i förhållande till utdelat ansvarsområde? 5. Hur är det med raster och entledigande och sådana lite informella detaljer - är det i praktiken lika och jämställt på de punkterna? 6. Tjänar du lika mycket som män i likställda eller jämförbara yrkesroller på arbetsmarknaden, har du tänkt på om du i jämförelse med andra, likställda yrken tjänar i nivå med standarden? 7. Hur stort är gapet mellan din och din/-a chefs/chefers lön? 8. Vilka kön är representerade i de diverse arbetsgivarpositionerna inom organisationen? Råder det jämvikt mellan antalet manliga och kvinnliga chefer och respektive prestationer/ansvarsområden? Är eventuella skillnader könsbetingade?
Visst kan det allt råda total eller nästan total jämställdhet på just din arbetsplats och du kanske ser och känner att ni är jämställda. Hurra, grattis! Men faktum är faktiskt att detta för närvarande i Sverige långt ifrån är norm. Det finns mycket av informella strukturer som råder på arbetsplatserna runt om i detta land. Tänk på att bara för att du har det på ett visst sätt på din arbetsplats som ser okej ut betyder inte det att det per automatik återspeglas på andra arbetsplatser.
