lördag 17 oktober 2009

TEMA FASHION KULTUR

Kvinna, Du fullkomligt älskar mode. Det är nått berusande med Haute Couture och Prêt-a-porter. Tygerna, färgerna, modellerna, detaljerna. Dessa perfekta sömmar och handsydda broderier - allt så välgjort och så väl genomtänkt!
Passformen hos ett klädesplagg är så nära perfektion det kan komma, tygets kvalité i perfekt samklang med stil och nytänkande... En Galliano- eller Valentinokostym får dig att fantisera om att äga  It, det ultimata designade plagget. Klädeskreationerna tar andan ur dig, även om flesta av oss aldrig kommer att komma i närheten av en, men vi drömmer om det. ...Hur lyckas dem, designerna?? Synålarna är helt klart kyssta av gudar, antingen det, eller så har en hemlig pakt ingåtts med hin otygsonde. Du drömmer ditt eget glamour, det händer! Catwalksbilderna har den effekten! Vi talar ju om konst... Vi talar om säsongsresultat som överträffar sina föregångare, om ständiga förfiningar och justeringar, jagandet efter den ultimata perfektionen. Vi talar topdesigners och hantverkskonst med rötter flera sekler bakåt i tiden.


Allt ter sig superlativt.


Samtidigt...


... finns det något korrumperande med modeindustrin. Symbolerna som stora designers omskapar gör att vi kvinnor förlåter skelettliknande modeller, anorexi, bulimi, korrupta modellagenturer, ökända drog- och pillskandaler och dekadenta modefoton. Med ett modemagasin i handen förlåter och anammar du och vi, andra tjejer och kvinnor, vad jag kallar en gasellidealism  som kännetecknas av en illusion långt från oss och vår egen realitet.
Låt mig ge en definition av gasellidealismen. Gasellidealism är myten, den hårda, kalla kristallimagen av oss kvinnor som fräscha, perfekta nymfer med rådjurögon på långa, smidiga lår, vi har Chanel n° 5 bakom öronsnibbarna 24h av 24 i det chickaste man kan köpa för pengar. Vi talar om Dolce&Gabbana-hybrid. Därför ställer jag frågan, när du och jag, vi, vi vanliga tjejer och kvinnor ska börja bojkotta det här 'tänket'. I alla fall lite. Och, kommer unga tjejer i tonåren någonsin att göra det? Inte så länge du, mamma av idag inte frigör dig från dina fördomar. Och du, pappa inte släpper dina vanföreställningar. Inte så länge du inte har en öppen ståndpunkt i fråga inför ditt barn. Annars sker med stor sannolikhet följande: Du förmedlar omedvetet en komplex otrygg bild. Denna otrygga bild rotar sig hos ditt barn och tar formen av en fördold känsla av osäkerhet som sen nästa generation ärver. Och så fortsätter det så i decennier och förgrenar sig så i århundraden. 

Nånstans måste det börja. Inifrån oss själva är en bra start, och samhället måste följa med.

Infokällor:

http://www.fokus.se/2007/10/herman-lindqvist-sluta-skanda-kvinnan/
http://www.aftonbladet.se/kvinna/article2192442.ab

2008-04-04, reviderad 2009-10-17